nyhetsbrev_rekrytering
Viktiga saker!

Vad är egentligen viktigt? Ett nytt år börjar och strax är det full fart igen. På jobbet. Och i hemmet. När det är OS-tempo är det ibland lätt att missa det som är viktigt på riktigt. Så därför har vi i detta News samlat några viktiga kom ihåg.

Att synas är viktigt. Årets första krönikör syns ofta och är ny för i år på maktlistan i Sverige. Hennes krönika handlar om hur hon en gång var en blyg och tyst tjej som knappt syntes alls i klassen. Känns det igen? Idag känner alla (till) Linda Skugge, en 34 årig småbarnsmamma med datorn i köket som sin arbetsplats.

Rena händer är också viktigt. Ja, nu tänker jag inte främst på handhygien i dessa förkylningstider. Utan på rena händer i affärslivet. Närmare bestämt mutor. En ny undersökning visar att vi i Sverige är långtifrån så förskonade som vi kanske trott.

Att ha trendkoll är viktigt. Några tips om hur du trendspanar kanske kan vara bra att börja året med.

Att få organisationen effektiv är viktigt. Vi bidrar med fem magiska ord för ett bättre ledarskap.

Miljön är viktig. 2008 spås bli året då vi tar krafttag för miljön. Men kan den lilla människan påverka och hur? En intressant länk ger en del spännande uppslag !

Avslutningsvis lämnar vi ordet till Röda Korset som berättar om sitt arbete med att bekämpa ensamheten. Alltså börjar vi och slutar med en uppmaning om att se varandra och därmed ha ett riktigt underbart, fantastiskt och framgångsrikt Gott Nytt År! Kom ihåg Alla Hjärtans Dag 14/2.

Vi på Spira hoppas vi och vårt News kunnat intressera, informera och inspirera dig en stund.



[ Om du vill ändra adress, lägga till adress eller bli borttagen från sändlistan kontakta oss på news@spirar.se ]

[ News september 07 >> ]

[ News april 07 >> ]

[ News januari 07 >> ]

[ News september 2006 >> ]

[ News april 2006 >> ]

[ News januari 2006 >> ]

[ News oktober 2005 >> ]

[ News juni-augusti 2005 >> ]



KRÖNIKA *

Bry er om de blyga barnen!
Snygga politiker har större framgång i val än fulisar. Och snygga ungar får högre betyg än fula. En bild på Madonnas vackra dotter Lourdes kan illustrera denna "nyhet". Ja det är sinnesjukt att snygga barn får högre betyg. Lika sinnessjukt är det att blyga automatiskt får lägre betyg.

Så är du inte vacker och dessutom blyg får du det inte lätt. För lärare klarar visst inte att ge blyga barn rättvisa betyg, de som inte vågar säga nåt på muntliga redovisningar får sämre betyg. Trots att de är blyga sen födseln så straffas de.

Varför ska det vara så svårt för lärare att veta hur de ska bemöta de blyga eleverna? Varför är de så himla opedagogiska? Tror de att de gör de blyga mindre blyga genom att ständigt försöka få dem att säga saker högt i klassen?
Jag blev ständigt attackerad på detta sätt, mina lärare gjorde liksom "nedslag" mot oss blyga genom att plötsligt säga ens namn: "Linda! Låt oss se vad Linda tycker om det här." Det leder enbart till att man rycker till, får panik och blir pionröd och piper tyst: "Eeh, jag vet inte."
Och så får man kassa betyg trots att man ofta skrev högsta poäng på proven.
Vad tror lärarna, att man genom chockterapi blir av med sin extrema blyghet över en dag?
Det tar ju ett helt liv att lära sig att våga prata inför folk. Vissa blir aldrig av med blygheten.
Att vara blyg är ett personlighetsdrag som jag tror är medfött.
Det lärare istället ska göra är att dela in klasserna i mindre grupper så att de blyga vågar öppna munnen.
Snälla, se de blyga, hör dem, förvåna dem genom att göra deras skolgång till nåt de trodde var omöjligt på grund av deras blyghet. Gör så att de växer, inte krymper. Genera dem inte genom att ständigt vara på dem och försöka tvinga dem att prata inför klassen.

När man har skolbarn så tvingas man genomlida sin egen skoltid varje dag när man går över skolgården och gå in i klassrummet för att hämta och lämna sina barn.
Och det är så smärtsamt att se alla de där barnen som ingen ser, de som har uselt självförtroende, de som inte har nån självklar bästis att hänga med varje dag.
De som sitter ensamma och ritar.
Snälla var med och förändra en massa barns liv genom att göra nåt så lätt som att se alla de där osynliga barnen i skolorna.
Det sätter djupa spår att inte synas i tolv år. Att inte ha nån självklart kompis. Att aldrig våga säga vad man tycker. Att aldrig våga öppna munnen.
Att spendera hela sin skoltid med att försöka gömma sig så man inte hamnar i en situation man känner att man inte mäktar med är förgörande för ens självkänsla.

Alla föräldrar kan faktiskt göra stordåd och det är så lätt. Börja med att hälsa på de blyga barnen och strunta i om de inte hälsar tillbaka. Det räcker att bara visa att vi SER dem.
För visst ser vi dem! Varje dag ser man ju dem som försöker smälta in i väggen.
Säg "vilken fin teckning" när du går förbi, eller "vilken fin tröja", beröm de blyga, säg positiva saker. Ge små komplimanger i förbifarten. Så lite för dig men enormt viktigt för barnen som äntligen får känna att de inte är osynliga.
Börja redan på måndag när du lämnar dina barn i skolan.

Linda Skugge
www.lindaskugge.se





Mutor – ett problem att uppmärksamma även i Sverige

Vilket rabalder det blev när vi berättade om hur stor andel av sökande som faktiskt överdriver (ibland ljuger rakt av) sina färdigheter i sin CV i ett tidigare News. Nu läser vi i Chefs Nyhetsbrev att hela 12 procent av de svenska toppcheferna själva uppger att de eller deras företag har blivit erbjudna mutor i Sverige. En färsk undersökning från revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers ligger till grund för uppgifterna. Det kan vara dags att överge bilden av Sverige som ett mindre korrupt land än andra.

9 procent av 76 svenska undersökta storföretag betalat eller tagit emot mutor sedan 2005. Motsvarande siffra i Västeuropa är 6 procent. Hoppsan!

»En slutsats man kan dra är att Sverige i alla fall inte är ett dugg bättre än övriga Västeuropa« säger Ulf Sandlund, chef för Investigation och Forensic Service, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Stockholm.
Att Sverige ligger så pass högt i statistiken beror, enligt revisionsbyrån, inte på att de svenska företagen i undersökningen är mer exportorienterade än de västeuropeiska. Inte heller är förklaringen att Sverige har bättre kontrollsystem »Tvärtom så har vi länge haft en slapp inställning och ett naivt förhållningssätt till mutor. I många andra länder har man en tuffare tillsyn, vilket skapar ett större tryck på organisationer att efterleva lagar och förordningar« säger Ulf Sandlund.

I den svenska undersökningen ingår 76 företag i olika branscher med i genomsnitt 1 200 anställda och de som har svarat på frågor är senior management. Hela 12 procent av de tillfrågade cheferna uppger att de fått vetskap om att någon i den egna organisationen har blivit erbjuden mutor i Sverige. »Det handlar troligen om erbjudanden om kickbacks för att köpa in varor eller tjänster« säger Ulf Sandlund.

Undersökningen visar också att svenska företag uppfattar korruption som ett större problem i dag än 2005. Företagen tror att mutor är den tredje vanligaste brottsformen i företagen, efter vilseledande redovisning och förskingring.





Trendspaning 2008

Är du först med de senaste trenderna? Har du tv i mobilen, ny garderob som du kan gå in i, quinoa på menyn och rosévin i glaset? Det är trendigt att vara trendig, men att ha modekoll vid sidan av jobbet räcker inte. Vi ger dig nyckeln till trendspaning i tre steg:

1. Varför tänka på framtiden?

Människor ägnar, vare sig de vill eller inte, 12 procent eller 1 timme av varje 8 timmars arbetsdag åt att tänka på framtiden. Men då gör vi det ofta ganska fragmentariskt och reaktivt ("Vad ska hända under jullovet?"; "Kommer jag någonsin bli rik?"; "Man kanske borde ta och byta jobb..." o.s.v.) och blir därför ofta oroliga och ängsliga inför framtiden. De individer som dock lyckas tänka konstruktivt på framtiden har större möjlighet att nå sina mål. Visste du förresten att en av trafiktopparna på Spiras hemsida är måndag förmiddag…

2. Varför trendspaning?

Förr i tiden, när organisationer hade långa och tröga beslutsprocesser (vilket, tyvärr, fortfarande vissa har) så var scenarioanalysen verktyget man arbetade med för att förutspå framtiden. Man fixerade det som i sin natur ständigt förändras för att kunna känna sig säkrare i sitt beslutsfattande. Idag har de flesta företag insett att de måste byta ut långa, tröga processer och beslut för ett mer dynamiskt, snabbrörligt sätt att arbeta. Vi fattar beslut snabbare så att vi snabbare kan få resultat (och snabbare inse varför vi misslyckades så vi kan justera). Då passar scenarioanalysen mycket dåligt och istället måste vi arbeta med trendspaning, d.v.s. att löpande och kontinuerligt följa skeenden i vår omvärld och samla på oss artiklar, citat och insikter.

3. Hur trendspanar man?

Det finns tre olika områden som man bör använda sig av i en trendspaning:

a) Geografiskt (varifrån kommer de flesta produkter, idéer och livsstilar som tenderar att få fäste i Sverige?)
b) Ämnesområde (vilka områden är styrande för att göra trender större i samhället?)
c) Specifika källor (vilka medier och kanaler bör man läsa/titta på löpande?)

Källa: Magnus Lindkvist på Pattern Recognition AB



Ordboken – karriär

Karriär kommer av latinets carrus – vagn. Ordet kom in i svenskan på 1700talet och har fått sin nuvarande betydelse – göra karriär/avancera – av franskans carrière som bland annat betyder att ge någon (en häst) fria tyglar på en kapplöpningsbana. Full fart framåt under 2008!





Magiska ord till framgång i ditt ledarskap

Genom att kartlägga dina medarbetares uppfattningar om vad de vill, vet, kan, får eller bör så kan du få förklaringar till varför en person eller gruppen tillsammans inte presterar på topp. Därefter kan ni tillsammans sätta in rätt åtgärd och stöd för att utveckla såväl individ som grupp. Det kan handla om allt ifrån kompetensutveckling och tydligare kommunikation, till att arbeta på tillit och utveckla din egen ledarstil.

Modellen utgår från att medarbetarna faktiskt vill göra ett bra jobb, bara de har rätt förutsättningar. Inventeringen är en utgångspunkt för vidare samtal både i utvecklingssamtal och till vardags. Med hjälp av den tydliggör du även för dig själv vilka villkor som är avgörande för prestationen och kan få syn på saker att förbättra i ditt eget ledarskap. Kanske har du inte varit tydlig nog, kanske har du en ledarstil som skrämmer någon, kanske har du tagit saker för givna eller inte fått reda på brister och problem som medarbetarna upplever och så vidare.

Ju bättre medarbetarnas uppfattning om vad de vill, vet, kan, får och bör överensstämmer med de faktiska villkoren, desto bättre presterar de och omvänt. Bäst presterar medarbetare som har en hög pott på samtliga av nyckelorden.

Viktigt att notera är att uttrycken vill, vet, kan, får och bör inte står för medarbetarnas personlighet, till exempel att en person till sin karaktär skulle vara negativ och därför anti till sitt jobb. I stället står orden för hur de upplever en situation på jobbet – och det går alltid att ändra på tillsammans.

Nedan är några förslag till frågeställningar att gå igenom för att skapa en bild av hur dina medarbetare upplever sina förutsättningar för att prestera på jobbet.

1. VILL

Nyckelord: Incitament och engagemang.
Exempel på frågeställningar:
* Visar medarbetaren engagemang och intresse för sina arbetsuppgifter?
* Uttrycks engagemang som inte kommer till sin rätt?
* Hur är stämningen och hur uppträder medarbetaren på jobbet?
* Hur fungerar relationerna i gruppen?
* Är jag som chef duktig på att ge beröm?

2. VET

Nyckelord: Information.
Exempel på frågeställningar:
* Vet medarbetaren vad som är hans/hennes uppdrag?
* Är målen klara?
* Är kraven tydligt ställda?
* Vet medarbetaren var han/hon själv kan få tag på information

3. KAN

Nyckelord: Kompetens och resurser.
Exempel på frågeställningar:
* Har medarbetaren den kompetens som krävs för att göra jobbet?
* Har medarbetaren tillräckligt med övriga resurser för att prestera bra, exempelvis tid, utrustning, verktyg, utbildning?
* Kan medarbetaren använda resurserna på bästa sätt?
* Utnyttjar vi varandras kompetens tillräckligt?
* Fungerar utrustning och verktyg som de bör?
* Finns det rent av resurser som används felaktigt eller inte alls?

4. FÅR

Nyckelord: Befogenhet och förtroende.
Exempel på frågeställningar:
* Finns det något som hindrar medarbetaren att prestera bättre?
* Har jag varit tydlig med befogenheter och mandat?
* Är det tillåtet att göra fel och hur bemöter jag som chef det?
* Ger jag tillräckligt stöd?
* Kan min ledarstil skrämma eller hämma?
* Finns tillit och förtroende?

5. BÖR

Nyckelord: Ansvar.
Exempel på frågeställningar:
* Känner medarbetaren ansvar för sin uppgift?
* Finns det fall där medarbetaren har ansvar men saknar befogenheter?
* Hur ställer jag som chef krav och tydliggör dem?
* Hur talar jag om att jag inte är nöjd med en prestation?

Källa: Modellen vill, vet, kan, får och bör® är skapad av Agerus.



Vill du se hur du själv kan påverka miljön?

Kom ihåg att även små förändringar i din vardag kan leda till stora förändringar i vår
värld.

Testa på http://www.mycarbonfootprint.eu/sv/





Bryt ensamheten – en uppmaning från Röda Korset

Att fylla tomrummet i tillvaron handlar ofta om de små sakerna: att duka fram två kaffekoppar på köksbordet i stället för en, att klä sig lite fin för att man ska ha besök, att sitta ned i lugn och ro och prata om ditt och datt en stund.

Det är genom det lilla och vardagliga som vi ser andra och själva känner oss sedda. Nästan alla äldre säger att de klarar av sina krämpor, det hör liksom till åldrandet. Men ofrivillig ensamhet är ett svårare problem att hantera.

Ensamhet och isolering bland äldre är ett växande samhällsproblem. För att motverka detta har Röda Korset bland annat besöksverksamhet och ledsagarservice för äldre.
I Västra Götaland gjorde 1200 frivilliga rödakorsare 12000 besök 2006.

Önskemål från äldre är att få gå ut oftare. De som bor i tätorter och storstad vågar ibland inte, även de som klarar det, att gå ut själva. De vill gå på museum, bio, åka på en tur, få fler besök och dagsutflykter.

För att kunna utföra sitt arbete behöver Röda Korset medlemmar och frivilliga samt ökade resurser i form av ekonomiska bidrag, tjänster eller varor.

För att nå ut till fler vill Röda Korset i Västra Götaland utveckla sitt samarbete med företag som vill ta ett socialt ansvar och verka för ett bättre samhälle.

För mer information kontakta Almina Krijestorac, projektledare för företagskontakter i Region Väst, 070-512 41 96 eller almina.krijestorac@redcross.se

Tack till Spira för möjligheten att synliggöra Röda Korsets arbete i Sverige





Ansvarig för texter i Newset: Susanne Hydén, hyden@spirar.se.

* Tidigare publicerad i Expressen